Varför får man frossa när man har feber?
Frossa är den där obehagliga känslan av att frysa och huttra, ibland med skakningar i hela kroppen, trots att man kanske ligger under en filt. Den hänger ofta ihop med feber och beror på hur kroppens temperaturreglering fungerar. När immunförsvaret upptäcker en infektion eller en inflammation kan hjärnans “termostat” (i hypotalamus) ställa in ett högre mål för kroppstemperaturen. Då upplever kroppen att den är “för kall” i förhållande till det nya målet. För att snabbt höja temperaturen drar blodkärlen i huden ihop sig (du blir kall om händer och fötter) och musklerna börjar skaka för att skapa värme. Det är därför frossa ofta kommer tidigt i ett feberförlopp, innan termometern visar hög feber. När febern senare “släpper” kan du i stället bli varm och svettig, eftersom kroppen då försöker göra sig av med överskottsvärme.
Hur känns frossa och vilka symtom kan komma samtidigt?
Frossa kan vara mild, som en känsla av kyla, eller kraftig med tydliga skakningar. Många beskriver att de inte blir varma även om de lägger på fler filtar. Det är vanligt att frossa kommer ihop med andra febertecken som sjukdomskänsla, huvudvärk, ont i kroppen, trötthet och ibland illamående. Vid infektioner i luftvägarna kan du också ha halsont, hosta eller snuva, och vid magsjuka kan frossa kombineras med kräkningar eller diarré. I vissa fall kan frossa vara ett tecken på att kroppen reagerar snabbt, exempelvis vid början av influensa eller en kraftigare virusinfektion. Samtidigt är det bra att känna till att återkommande eller mycket kraftiga frossattacker, särskilt om de kommer med hög feber, påverkat allmäntillstånd eller förvirring, kan behöva bedömas av vården. Frossa i sig är alltså ofta “logisk” vid feber, men helhetsbilden avgör hur allvarligt det är.
Vanliga orsaker till feber med frossa
Den vanligaste orsaken är infektion, och både virus och bakterier kan ge frossa. Influensa och andra luftvägsvirus är klassiska exempel där frossa kan komma plötsligt med värk och snabbt stigande temperatur. Covid-19 kan också ge frossa hos vissa. Bakteriella infektioner som halsfluss, lunginflammation eller urinvägsinfektion kan ge frossa, särskilt om febern stiger snabbt. Ibland kan frossa uppstå efter vaccination när immunförsvaret aktiveras, och då brukar det gå över inom ett par dygn. Även andra tillstånd kan ge feberkänsla och frossa, till exempel vissa inflammatoriska sjukdomar. Ett viktigt undantag är om frossa kommer tillsammans med tecken på mer allvarlig infektion, som snabbt försämrat allmäntillstånd, svår andning, stel nacke, ihållande bröstsmärta, blåaktiga läppar, eller om du har svårt att hålla dig vaken. Hos äldre kan symtomen dessutom vara mer diffusa, och frossa kan ibland vara ett av få tydliga tecken på infektion.
Vad kan du göra hemma när frossan slår till?
När kroppen försöker höja temperaturen kan du hjälpa till att göra det mer uthärdligt. Klä dig varmt och använd filt, men undvik att “packa in” dig så mycket att du blir genomsvettig senare. En bra princip är lager på lager som går att justera. Drick regelbundet, gärna vatten, buljong eller saft, eftersom feber ökar vätskebehovet och frossa ofta gör att man glömmer att dricka. Vila är viktigt: frossa tar mycket energi och kroppen behöver återhämtning för att bekämpa infektionen. Om du mår mycket dåligt av febern kan febernedsättande läkemedel vara ett alternativ för vuxna (följ alltid förpackningens råd och undvik att kombinera preparat fel). För barn gäller särskild försiktighet och dosering utifrån vikt, och fokus bör vara på barnets allmäntillstånd, vätska och kontakt med vården vid oro. Var också försiktig med snabba nedkylningar som iskalla bad eller kalla omslag när du har frossa, eftersom kroppen redan “tror” att den är för kall och kan börja skaka ännu mer. När febern väl är på väg ner och du svettas kan det däremot hjälpa att byta till torra kläder och svala sängkläder, samt vädra rummet.
När bör du söka vård vid feber och frossa?
Kontakta vården om du är orolig eller om symtomen känns starkare än vid en vanlig förkylning. Sök vård samma dag eller enligt lokala råd om du har hög feber med kraftig frossa och samtidigt är tydligt påverkad, blir förvirrad, får andningsbesvär, har svår smärta (till exempel i bröstet eller sidan/ryggen), får stel nacke, utslag som inte bleknar vid tryck, eller om du inte får i dig vätska och kissar mycket lite. Äldre personer, gravida, personer med nedsatt immunförsvar eller kroniska sjukdomar bör ha lägre tröskel för att rådgöra med vården, eftersom infektioner kan bli allvarliga snabbare. För barn gäller att du bör söka vård akut vid slöhet, svårigheter att väcka, ansträngd andning, tecken på uttorkning eller om ett spädbarn har feber. Om frossa och feber återkommer i tydliga attacker under flera dagar, eller om febern inte går över som förväntat, är det också klokt att få en medicinsk bedömning för att utesluta till exempel urinvägsinfektion, lunginflammation eller annan behandlingskrävande orsak. Genom att följa temperatur, allmäntillstånd och andra symtom kan du lättare avgöra om det är egenvård som räcker eller om det är dags att ta hjälp.
